Idag den 5 juni är det Danmarks nationaldag! Det uppmärksammar vi med nedan bild på en klassiker, ångaren Svendborg, som blev den förste "Mærsken". Hon inköptes den 6 oktober 1904 och blev det nybildade Dampskibsselskabet Svendborg A/S första fartyg.

Detta rederi hade startats den 16 april 1904 i Svendborg av A.P. Møller tillsammans med fadern Peter Mærsk-Møller.

För någon vecka sedan berättade vi om Carl Gustaf Thulin och uppstarten av Rederiaktie-bolaget Roslagen 1898 och om rederiets första ångare med namnet Roslagen [I] som inköptes begagnad 1910. Den ångaren såldes sedan 1915.

Tio år senare var det dags för rederiets andra ångare med detta namn, Roslagen [II]. Denna gång blev det ett nybygge. Rederiets huvudredare Carl Gustaf Thulin hade avlidit 1918 och efterträtts av sonen Per Gustaf Thulin som då också tog över faderns firma Nordström & Thulin. Sonen tog även över faderns konsulära engagemang för Italien och blev landets generalkonsul.

Den nybyggda Roslagen [II] sjösattes den 10 mars 1925 vid Lindholmens varv i Göteborg.

Idag firas det i Norge. Vi stämmer in i firandet och passar på att göra ett dyk i nabolandets rika sjöfartshistoria. En viktig händelse i denna är bildandet av klassningssällskapet Det Norske Veritas 1864.

Bilden nedan visar barken Protector från Arendal. Hon byggdes som fullriggare 1864 och blev ett av de första fartygen som byggdes enligt Det Norske Veritas regelverk.

När vi tecknar bakgrunden till Det Norske Veritas så kan vi faktiskt gå tillbaka till den 17 maj 1814 som är den dag som firas idag. Då blev Norges grundlag stadfäst och inledde en kort period för Norge som självständig stat innan man i augusti samma år i Napoleon-krigens svallvågor tvingades in i en personalunion med Sverige.

Nedan ser vi en bild på ångaren Roslagen byggd 1884 i engelska Sunderland och under åren 1910-1915 tillhörig Rederiaktiebolaget Roslagen. Detta rederi hade startats 1898 av konsul Carl Gustaf Thulin, kanske mest känd som innehavare av firman Nordström & Thulin, tillsammans med ett antal andra intressenter. ändamålet med rederiet var att idka fraktfart mellan in- och utrikes orter. Aktiekapitalet sattes till 220 000 kr.

Nordström & Thulin var vid den här tiden redan en mångsysslare i shippingbranschen. Carl David Nordström, bördig från Norrtälje och inflyttad till Stockholm, hade startat med skeppsmäkleri i liten skala runt 1850 och då handlade det rätt mycket om befraktning av Roslagsskutor. Carl Gustaf Thulin hade 1861 som 16-åring anställts i firman som kontorspojke och skött sig så väl att han sedan 1870 officiellt även blivit delägare. Verksamheten växte och breddades från skeppsmäkleri till skeppsklarering, agenturer, spedition och partsägande och huvudredarskap för ett antal fartyg. När den barnlöse Carl David Nordström avled 1881 blev Carl Gustaf Thulin ensamägare till firman.

Härunder ser vi en bild på Göteborgsbarken Gefion. Hon byggdes 1869 i den gamla tyska sjöfartsstaden Brake som ligger en bit upp i floden Weser från Bremerhafen räknat. Gefion kom under svenskt flagg 1873 då hon av handelsbokhållaren Theodor Ahrenberg tillsammans med några andra intressenter inköptes till Göteborg för 72 000 riksdaler.

Theodor Ahrenberg (1837-1908) hade sina rötter i släktfirman A.T. Ahrenberg & Co. Denna firma hade startats 1826 som en enklare hökarebod på Hallska tomten (Postgatan/Torggatan) i Göteborg av hans farbror Simon Ahrenberg (1796-1870). Verksamheten utvecklades efterhand till ett mera brett handelshus och 1848 gick Simons bror Anders Theodor Ahrenberg (1808-1877) in som delägare i firman och firmanamnet blev A.T. Ahrenberg & Co. Tjugo år senare blev även Anders Theodor Ahrenbergs båda söner Theodor och Olof (1835-1897) delägare i firman.

Nedan ser vi ångaren, eller kanske rättare sagt ångskonerten, Pollux liggandes i Neapelbukten med Trelleborgs Ångfartygs AB:s rederimärke på skorstenen och rederiflagga på stormasten. Hon föddes som en skånsk "Malmrosare" 1883 och förliste knappt 30 år senare som en bohuslänsk "Thorburnare". Här följer en kortversion av hennes historia.

År 1881 bestämde sig Trelleborgarna att utöka sin flotta med ytterligare en ångare. Rederiet hade bildats 1870 och hade nu fyra ångare i drift. Efter att nödvändig finansiering ordnats lade man 1882 en beställning hos Lindholmens mekaniska verkstad på en ångare på cirka 1 000 tons dödvikts dräktighet byggd i "Bessemerplåt". Prislappen hamnade på 280 000 kr.

Nu kommer vi till det fjärde och sista av Svenska Lloyds fartyg med namnet Hispania.

Vi ser henne på bilden nedan. Hon kom under sitt senare namn Saga under hösten 1977 att ingå i Svenska Lloyds dramatiska slut där rederiets två sista passagerarlinjer lades ned och hela den återstående rederirörelsen gick upp i Broströms. Broströms hade blivit majoritetsägare 1972 men Svenska Lloyd drogs med stora förluster och något behövde göras. På Nordsjön hade uppstickaren Tor Line dykt upp 1966 och i "slaget om Nordsjön" blev Svenska Lloyd till sist tvungen att kasta in handduken. Men vi tar det från början.

Vi har tidigare berättat om de båda Svenska Lloydångarna Hispania[I] (1885-1903) och Hispania [II] (1912-1954). Nu är det dags för Hispania[III] (1964-1977) på bilden nedan och då har vi lämnat ångfartygsepoken bakom oss och trätt in i motorfartygseran.

Denna senare Hispania sjösattes i december 1962 i Cadiz hos Astilleros de Cadiz S.A. Inom loppet av en timme sjösattes här från samma stapelbädd de två sista av de fartyg i Italia-klassen som rederiet beställt vid varvet. Det första fartyget fick namnet Segovia och det andra fick namnet Hispania.

För några veckor sedan berättade vi om Svenska Lloyds första Hispania[I] som blev Sveriges första fartyg med trippelångmaskin. Nedan ser vi en bild på hennes efterkommande namne som det också finns en del att berätta om.

I år är det exakt 80 år sedan Falsterbokanalen blev helt klar för full trafik. Vilken var den tändande gnistan som fick igång detta projekt, som hade diskuterats i årtionden? En första motion om att bygga kanalen hade lagts redan 1884.

Nedan ser vi den grekiska ångaren Kosti stående på botten utanför Falsterborev i september 1939. Hon ingår på sätt och vis i berättelsen om Falsterbokanalens tillkomst.

I slutet av 1930-talet bestämde sig dåvarande Trelleborgs Ångfartygs AB för att satsa på några mindre tankbåtar. Dessa kom i Trelleborgs lokalpress skämtsamt att kallas för "lilleputt"-tankers. Först ut blev Bellatrix på 550 ton dwt som vi berättat om här tidigare. Något senare kom de tre systrarna Rigel, Hamal och Algol på 1 220-1 230 ton dwt. Alla fyra med namn efter ljusstarka stjärnor vilket var Trelleborgs namnpolicy vid denna tiden för tankfartygen. De sistnämnd tre systrarna byggdes samtliga vid Deutsche Werft i Hamburg.

Rigel som vi ser på bilden nedan sjösattes den 30 september 1936 och levererades till rederiet den 24 november samma år. Hon gick direkt in i en 12 månaders time charter för en brittisk befraktare och första turen gick mot Thames för intagande av en full last med kreosot. Sedan följde resor mellan brittiska, belgiska och franska hamnar med avstickare till Casablanca. När Skagerraksspärren slog till i april 1940 hamnade Rigel på insidan och så småningom blev det time charter för ett tyskt rederi som i sin tur engagerade fartyget för tyska Kriegsmarine. I denna tjänst ingick det bl.a. att bunkra tyska örlogsfartyg.

Bilden nedan visar Svenska Lloyds första S/S Hispania. Hon beställdes 1884 hos Tyne Iron Shipbuilding Co i Newcastle tillsammans med ett systerfartyg. Fartyget bär på lite svensk sjöfartshistoria och kan därför vara värt några extra rader.

Bilden nedan visar Trelleborgs Ångfartygs AB:s motortankfartyg Saint Gobain liggandes i Corpus Christi. Fotot är förmodligen taget 1946. Om detta fartyg, som seglade utanför spärren under kriget, finns en hel del spännande att berätta.

På senare tid har vi matats med nyheter från konflikten i Tigray som ligger i norra Etiopien gränsande till Eritrea. Området har faktiskt en plats i vår sjöfartshistoria och bilden nedan visar till vänster den gamla hamnstaden Massawa i dagens Eritrea och till höger visas missionsångskeppet Ansgarius. Hur hänger dessa ihop?

Evangeliska Fosterlandsstiftelsen(EFS) bildades 1856 som en inomkyrklig väckelserörelse och fick en stor uppslutning. år 1861 beslöt man utvidga verksamheten med mission till Afrika och efter sonderingar med andra europeiska missionsorganisationer bestämde man sig för Eritrea.

Idag är det exakt 100 år sedan M/S Limas famösa grundstötning i Meisserkanalen på väg ned till Magellans sund ägde rum. Grundstötningen ledde till en infekterad konflikt mellan Johnsonrederiet och chilenska staten vilket i sin tur ledde till att Johnsonlinjen inte vågade trafikera Chile på 16 år på grund av risken att något fartyg skulle bli belagt med kvarstad i chilensk hamn. Vad hade hänt?

För nästan exakt 150 år sedan levererades ångfartyget August Leffler från Gamla varvet i Göteborg. Hon kom att bli det första svenska fartyget som passerade genom Suezkanalen. Denna remarkabla händelse inträffade den 30 augusti 1872, dvs. knappt tre år efter kanalens officiella invigning hösten 1869.

I samband med leveransen skrev Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning lokalpatriotiskt hänfört att fartyget ”... anses vara det vackraste träångfartyg, som utgått från ett svenskt skeppsvarfv ...”

Häromveckan besökte jag Trelleborg. Nere i hamnen precis bakom det gamla Ångkvarnsmagasinet från 1904 som idag rymmer hotell mm hittar man den här fantastiska skulpturen t.v. Det är galjonsfiguren "Emma" som en gång i tiden prydde stäven på dåvarande Trelleborgs Ångfartygs AB:s motortankfartyg Falsterbohus t.h. och som 1984 skänktes av redarefamiljen Malmros till Trelleborgs stad.

År 1934 tyckte Trelleborgs Ångfartygs AB sig se en marknad för mindre tankfartyg i Östersjö- och Nordsjötrafik. Man lade en beställning på en 500-tonnare hos Landskronavarvet och den 25 maj 1935 skedde sjösättningen.

Fartyget döptes till Bellatrix som är den ljusstarka stjärnan längst upp till höger i Orions stjärnbild. Namnet betyder kvinnlig krigare på latin vilket kanske var passande. På 20- och 30-talet namngav Trelleborgs Ångfartygs AB sina tankbåtar efter lysande förebilder på stjärnhimlen.

Idag är det den 5 juni och Danmarks nationaldag eller rättare sagt Danmarks grundlovsdag. Den 5 juni 1849 avskaffades det kungliga enväldet i Danmark och man gick över till en konstitutionell monarki och en ny grundlag. Vi firar vårt naboland med ett litet nedslag i den rika danska sjöfartshistorien.

En händelse med stor bäring på världens sjöfartshistoria var när Burmeister & Wain i februari 1912 levererade världens första större oceangående dieseldrivna fartyg.

På bilden nedan ser vi skonertskeppet Fredrika Wilhelmina vars öde beseglades av ett rev i Salomonöarnas arkipelag där hon sina sista år var engagerad i en något dubiös verksamhet. Hur hamnade hon där?

Vi börjar med sjösättningen. Den skedde under festliga former den 20 april 1872 på kofferdivarvet i Karlskrona. Beställare av fartyget var grosshandelsfirman N.M. Höglund i Stockholm som efter huvudmannens död 1856 nu drevs vidare av änkan Fredrika Wilhelmina Höglund och svågern Carl Lindroth.

Bilden visar s/s Serla på 1870-talet i full karriär, troligen någonstans utanför svenska ostkusten. På stormasten ser vi rederiflaggan med initialerna NMH som står för grosshandelsfirman N.M. Höglund i Stockholm. Detta bolag med rötter, som sträckte sig ända ner i 1700-talet och vars seglande fartyg ofta hade oceanerna som arbetsfält, lät 1870 beställa två lastångare hos Oskarshamns mekaniska verkstad för att sysselsättas i trafik huvudsakligen på Mälar- och Östersjöhamnar. Ångarna blev varvets byggnummer #11 resp. #12.

Nedan ser vi den judiska flyktingbåten Rudnitchar i den bulgariska hamnen Varna. Tiden är troligen hösten 1939. Hon hade ett svenskt förlutet och såg dagens ljus 1872 som Siri vid Motala Verkstad i Norrköping. 70 år senare, under krigsvintern 1942, mötte hon sitt öde i Svarta havet vid inloppet till Bosporen, då i tjänst hos tyska Kriegsmarine. Men vi tar det från början.

På nyårsafton 1925 kunde man i Trelleborgstidningen läsa: "Ett präktigt nyförvärf till Trelleborgs Ångbåtsflotta – en nästan ny 3000-tonnare förvärfad af Trelleborgs Ångfartygs Nya Aktiebolag". Det handlade om köpet av den belgiska ångaren Rubens som var på 3100 dödviktston och byggd 1924 i Antwerpen och som också blev det sista inköpet i den förnyelse av lastångare Trelleborg Ångfartygs AB hade påbörjat efter första världskrigets slut.

En gammal trelleborgare med Svenska Lloyds märke i skorstenen! Bilden nedan visar motorfartyget Bohus med en dödvikt på 2 160 ton byggd på Eriksbergs Mekaniska Verkstad i Göteborg. Hon sjösattes 1940 och levererades året därpå till Trelleborgs Ångfartygs AB men lades upp i Göteborg på grund av kriget i väntan på bättre tider. Sommaren 1945 sattes hon i trafik och kom då att ingå i rederiets Antwerpenlinje.

I veckan avgjordes America′s Cup utanför Auckland på Nya Zeeland. Årets race var det 36:e i ordningen. Regerande mästare var ett team från Nya Zeeland och utmanare var ett team från Italien. Bäst av 13 seglingar gällde . Efter den 10:e seglingen stod det klart att teamet från Nya Zeeland hade försvarat trofén.

Detta leder oss osökt till vår egen kappseglingsskonert Sverige och hennes dust med den amerikanska skonerten America utanför Isle of Wight 1852. Vi tar det från början.

Bilden nedan visar s/s Alexandra hemmahörande i Malmö åren 1878-1881. År 1874 hade "the English and Scandinavian Steam Ship Company, Ltd" bildats för att bedriva reguljär trafik mellan Malmö och Newcastle. Från Malmö handlade det framför om skånska lantbruksprodukter som smör och levande kreatur men även om passagerare i emigrantflödet över Newcastle. Tillbaka till Malmö gällde stenkol och styckegods.